Handtork som brandprevention

Handtork som brandprevention?

Handtorkar som brandprevention? Skolbränder utgör en betydande utmaning för Sverige, med nästan 800 incidenter årligen som kräver räddningstjänstens insatser.

Enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Brandskyddsföreningen, har antalet skolbränder ökat markant sedan 2016, stabiliserat sig runt 500 per år. En studie från Lunds universitet bekräftar att Sverige har en högre frekvens av skolbränder jämfört med andra nordiska länder.

Denna ökning av anlagda bränder, som utgör hälften av alla skolbränder, understryker behovet av förebyggande åtgärder och förbättrad säkerhet i skolmiljöer för att skydda elever och personal. Det är avgörande att fortsätta arbetet med att förstå och minska risken för dessa bränder för att säkerställa trygga lärandemiljöer.

Vår förhoppning är att med mindre handdukspapper tillgängligt kan skolan förhindra / försvåra möjligheterna för anlagda bränder, även om så bara till några procent!

Därför kan handtorkar ingå som en del av olika ”åtgärder” för att skapa en miljö som försvårar att anlägga en brand!

Handtork Brandprevention

…När handdukspapper ersätts med elektriska handtorkar finns inte samma behov av papperskorg längre på toaletterna…!

Vårt koncept bygger på den ”papperslösa torkmetoden” för handtorkning på offentliga toaletter!

  • Många försök till att starta en brand börjar via en papperskorg i en toalett!
  • När man tar bort papperskorgen, minimeras samtidigt möjligheterna till att anlägga en brand!
  • Därför tror vi att handtorkar kan vara en typ av ”Brottsprevention” i skolor!

Obs, på många toaletter passar det utmärkt att ersätta papperet med elektrisk handtork, på vissa kommer det inte vara optimalt. Huvudsaken är att göra en förändring till det bättre, där det går!

Handtork

Exempel på myndigheter eller organisationer som arbetar med ”brottsprevention.”

I Sverige finns flera myndigheter och organisationer som arbetar med brottsprevention genom arkitektonisk design (CPTED) och trygghetsskapande åtgärder. Här är några av dem:

  1. Boverket: Boverket är en statlig myndighet som ansvarar för frågor om samhällsplanering, byggande och boende. De har information och riktlinjer om CPTED och hur man kan utforma fysiska miljöer för att förebygga brott och öka tryggheten.
  2. Brottsförebyggande rådet (Brå): Brå är en myndighet som arbetar med brottsförebyggande åtgärder i Sverige. De har forskning och rapporter om olika metoder, inklusive CPTED.
  3. Polisen: Polisen är aktivt involverad i brottsförebyggande arbete och samarbetar med kommuner och andra aktörer för att skapa tryggare miljöer. De kan ge råd om säkerhet och CPTED.
  4. Kommuner och stadsplaneringskontor: Många kommuner och stadsplaneringskontor har egna enheter eller experter som arbetar med CPTED. De ansvarar för att utforma och planera offentliga platser och bostadsområden med hänsyn till trygghet och brottsprevention.
brandprevention

Det är viktigt att samverka mellan olika aktörer för att skapa effektiva och hållbara lösningar för trygghet och brottsförebyggande

Exempel på skolor och organisationer i Sverige som har arbetat med brottsprevention genom arkitektonisk design (CPTED) och trygghetsskapande åtgärder:

  1. Tryggare skola:
    Målgrupp: Alla elever i grundskolan och gymnasieskolan samt skolornas personal och andra aktörer som har möjlighet att påverka skolors fysiska miljö och psykosociala arbetsmiljö.

    Metod: Tryggare skola innebär att systematisera skolors brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete genom att ta fram tydliga lägesbilder. 

  2. Situationell prevention:
    Metod: Situationell prevention är ett övergripande arbete som handlar om att förhindra eller försvåra brott genom att förändra den aktuella platsen eller situationen där brott kan begås. Det kan inkludera åtgärder som ökar ansträngningen för att genomföra ett brott, minskar belöningen för den som begår brott, och tar bort ursäkter för brottslig verksamhet. 

  3. Skolverket:
    Metod: Skolverket har kartlagt skolors arbete med Situationell prevention, vilket inkluderar åtgärder för att försvåra möjligheten att begå brott genom att förändra miljön. 

Fakta:

  • Ca 80% av de anlagda skolbränderna finns i åldern 15-17år.
  • Branden startar oftast i en papperskorg.
  • Vanligaste tidpunkten är mitt på dagen och under skolverksamhet.

Nedan några länkar om anlagda bränder på skolor! 

https://www.brandskyddsforeningen.se/globalassets/blandade-pdfer/anlagda-skolbrander_brandforsk.pdf

”Bränder som startar inomhus anläggs ofta i papperskorgar och ofta inne på en toalett. När det gäller brandens startplats är just toaletter och korridorer de vanligaste ställena för bränder som startar inne i skolan”

Anlagd brand på skoltoalett Sandviken 2022 (msb.se)

”Vid räddningstjänstens framkomst har en anlagd brand inne på en toalett. Brand har anlagts i en papperskorg eller i en pappershållare.”

Åtgärdsförslag: Utredningen visar att en anlagd brand i papperskorg eller pappershållare anläggs inne på toaletten. Både papperskorgen och pappershållaren är av plast vilket brinner och avger kraftig rök. Papperskorgen och pappershållaren var placerade på samma plats vilket gjorde att branden involverade bägge två även om brand anlagts i en av dem. Om branden startar i papperskorgen som stod på golvet så påverkas pappershållaren som sitter på väggen ovanför. Om branden startar i Pappershållaren så faller brinnande plast och papper ned i papperskorgen och antänder den.

Tydliga rekommendationer med fokus ”anlagd brand i skolor” är:

  • Det är viktigt att uppmärksamma och motverka allt eldande, oavsett hur liten branden är. 
  • I det brandförebyggande arbetet är det viktigt att utbilda barn och ungdomar i brandkunskap och få dem att förstå konsekvenserna av en brand. 
  • Skolmiljön är viktig, både den sociala och den fysiska. 
  • Motverka möjligheterna till att vanliga potentiella tänd källor antänds.
  • Det ska vara svårt för fordon att komma intill skolbyggnaden
  • Installera okrossbart glas och bygg bort skyddade skrymslen nära fasaden. 
  • Tidigt upptäckt psykisk ohälsa och samverkan mellan skolan och olika myndigheter, minskar risken för anlagd brand. 
  • Det är viktigt att arbeta långsiktigt med att bygga förtroende till skola och myndigheter. 

Källa: Forskningsrapporten ”Anlagd brand i skolor och förskolor – Trender och uppföljning av åtgärder”, genomförd av insamlingsstiftelsen Brandforsk (grundad av Brandskyddsföreningen).

https://www.brandforsk.se/wp-content/uploads/2020/05/Brandforsk_AnlagdBrand_uppf%C3%B6ljning_Rapport-1.pdf

dela artikeln